Närmare målet

Genom media kunde många följa VM i friidrott. På arenan pågick tävlingar i kulstötning, höjdhopp och andra grenar. Samtidigt löpte långdistanslöparna varv efter varv på banan runt arenan. Deras uthållighet var otrolig. Jag tänker mig att de för varje fullbordat varv måste ha tänkt: ”Nu är vi ett varv närmare målet:” Den inställningen skall vi också ha till året som har gått: ”Nu är vi ett år närmare målet.” Det förutsätter givetvis att man har klart för sig var målet är. Den ende, som har något hoppfullt att säga om det är Jesus Kristus. Han beskriver målet som en hemkomst, ”min Faders hus”. Han kallar det en bröllopsfest. I Uppenbarelseboken skildras det som en högtidlig och glad gudstjänst. Aposteln Paulus talar om målet som en seger i ett långdistanslopp. När vi ser den segrande långdistanslöparen stråla av lycka och lättnad, då har vi en aning om vad det innebär att komma närmare målet.

Vad är alternativet, om man ser på det gångna året utan att ta med det som Jesus avslöjat om målet? Många svenskar reser till Tallinn, och några av dem finner vägen till konstsamlingarna i S:t Nikolai-kyrkan. Det mest berömda konstverket där heter Dödsdansen. Konstnären är Bernt Notke. Det är han som har gjort S:t Göran och draken i  Stockholms Storkyrka. Hans verk i Tallinn avbildar en lång rad medeltida människor, som alla håller varandra i hand, som i en ringdans. Där är gamla och unga, rika och fattiga, påvar, biskopar, kejsare, riddare och kungar. Men dansen ledes av Döden, ett skelett med en lie. Detta är en bild av livet, så som det ter sig utan Jesus, utan uppståndelse och evigt liv.

I Tallinns S:t Nikolai finns också en annan skulptur. Den föreställer S:t Göran, när striden mot draken är slut och han har segrat. Draken har blivit löjligt liten, den har krympt ihop och ser bara ut som en liten kanin vid riddarens fötter. Estlands nationaldiktare Jaan Kross har skrivit en berättelse om konstnären, Michael Zittow. Man ser att S:t Göran är trött efter striden. Han ser ut som en väderbiten gammal fanjunkare. Men han har segrat. Han har striden bakom sig. Det är huvudsaken. Det är ett annat sätt att beskriva målet, som en seger över allt ont, som inkräktar i våra liv. 

Men hur skall man orka fram till seger, hur skall man kunna hålla ut till målet?  Idrottsmän är noga med kosten. Det är likadant i det militära. Min vän Johan Lindqvist, major vid Ing 2, talar om att höja stridsvärdet, när han ser till att soldaterna får mat på strapatsövningen. Jesus säger: ”Jag är det levande brödet som kommit ned från himmelen. Om någon äter av det brödet kommer han att leva till evig tid.”(Joh. 6:51)

10 feb 2015